Maten.
Det finns olika viljor i Nora kommun. Det är bra. Jag driver, tillsammans med mitt parti och centern, att flytta maten närmare munnen! Det är sant!
Lite tillspetsatt är det allt men i praktiken stämmer det. Vi vill inte att livsmedlen skall färdas i genomsnitt 14 mil innan vi får nöjet att börja tugga på det. Om jag bortser från den självklara negativa påverkan på miljön kan jag inte låta bli att undra hur många som dött banandöden på våra vägar. Nu är i och för sig olycksstatistiken lyckligtvis på väg åt rätt håll, så det kanske var bättre förr. Nä, jag vet. Det är inte den mest färdigtänkta tanken. Men när är man färdig egentligen?
Hur som, det finns mycket vi tycker här i Nora. Jag offentliggör här det lilla dokument jag tidigare ikväll skickade till centern som förslag till "Måldokument för Nora kommuns måltidsverksamhet". Rubriksättning inom offentlig verksamhet är en eggande uppgift och upplevelse! Håll i er - nu klistrar jag in dokumentet!!
Måldokument för Nora kommuns kostverksamhet
Inledning
Nora kommun ansvarar för att tillhandahålla mat till ett stort antal innevånare som nyttjar de tjänster i form av förskola, skola och äldreomsorg som kommunen tillhandahåller. För många står kommunen för det huvudsakliga näringsintaget under veckan. I tillhandahållandet av en sådan grundläggande livsnödvändighet som mat ligger ett stort ansvar. Det ansvaret gäller i första hand gentemot brukarna som nyttjar tjänsten, att de får mat som främjar god hälsa och matkultur. Kommunen har också ett ansvar att minimera de negativa konsekvenser som kostverksamheten har på omgivningen, framförallt i form av miljöpåverkan. Det övergripande målet för kostverksamheten är bra mat. Det är personalen som, utifrån sin profession och aktuella vetenskapliga fakta, skall tillaga maten så att den är bra och hälsosam för brukarna. Nora kommun anser att följande delmål skall vara tillgodosedda för att det övergripande målet om bra mat skall vara uppfyllt.
Delmål
•· Bra mat skall vara producerad i små kök nära brukarna.
•· Bra mat skall vara tillagad av utbildad personal, som erbjuds kontinuerlig kvalitativ kompetenshöjning baserad på vetenskap och beprövad fakta.
•· Bra mat skall smaka så bra att brukarna äter upp 90 procent av den tillagade maten (är det ett rimligt mål?)
•· Bra mat skall följa svenska näringslivs (heter det verkligen så?) rekommendationer från 2005 avseende energi och näringsintag.
•· Bra mat skall tillagas från grunden, med så stor andel råvaror som möjligt.
•· Bra mat skall tillagas av minst 25 procent ekologiska råvaror.
•· Bra mat skall innehålla så få tillsatser som möjligt.
•· Bra mat skall tillagas med så stor delaktighet hos brukarna som möjligt.
•· Bra mat skall anpassas i samverkan med medicinskt ansvarig personal, för de brukare där detta är nödvändigt.
•· Bra mat skall serveras i en miljö som berikar upplevelsen av måltiden.
•· Bra mat skall ätas utan stress.
•· Bra mat skall i så stor utsträckning som möjligt tillagas med lokalt odlade råvaror.
•· Bra mat skall främst stimulera unga brukare i skola och förskola att prova många olika typer av rätter.
(Jag tycker inte att ett måldokument behöver vara längre eller krångligare än så här. Delmålen kan sedan i en utökad variant innehålla kompletterande information och preciseringar i form av exempelvis bilagor. Viktigt är dock att denna information inte snävar in kostpersonalens möjligheter att finna lösningar som når målen. Vi måste lita på deras kunnande och professionalism.)
Tillagat på plats, råvaror från närheten, matglädje och tid för att njuta. Dessutom hand i hand med alla kor och citrusfjärilar vi kan hitta. (Den sista meningen skall på något sätt försöka symbolisera strävan att måltidsverksamheten i kommunen skall vara ekologisk...)
Grebbestad den18 augusti 2009
