Herr Grön

Jag lade mig faktiskt på gräsmattan idag när jag skulle gå ut för att kasta in några vedklabbar i pannan. Klockan var nog en 22:30 och molnen släppte bara igenom delar av natthimlen. Jag bor på landet - så det var tyst och mörkt.

Molnen tycktes mig sånära och jag så liten. Kroppen var så tung mot jorden. Och, om än för bara en bråkdel av en sekund, var sinnet fritt.

Vi vet så lite. Ödmjukhet är det enda tänkbara. Svar lyser med sin fråvaro. 

Nora den 30 oktober 2009.